För att bejaka mitt neurotiska behov av att i alla fall låtsas vara en gnutta miljömedveten tog jag tunnelbanan senaste gången jag skulle på möte och hamnade då bakom två snillen som spekulerade om riksbankens senaste räntehöjning. Det briljanta resonemanget gick ungefär som nedan;
”Om man nu skall höja räntorna så kommer ju räntefonder tjäna mer pengar. Jag skall öka bostadslånet och sätta in pengarna i långa räntefonder eller köpa ränteobligationer direkt.”
Läs det en gång till.
Och ännu en gång.
Om du förstår varför det inte är världens mest intelligenta agerande så är det bara att gratulera för då tillhör du antagligen de 22,7 % som i Finansinspektionens rapport svarade rätt på frågan om vad som händer med obligationspriserna om räntan går ner.
I samma undersökning lyckades bara 35,2 % svara rätt på vad 100 kr blir efter två år om du sparar med 10 % ränta – men vi har naturligtvis ingen flummskola i Sverige. Rapporten bjuder på riktigt skrämmande läsning och heter räknefärdighet och finansiell förmåga, du finner den här:
http://finansinspektionen.se/upload/60_Konsument/raknefardighet_finansiell_formaga_110126.pdf
Om man söker argument till att slå sönder teorier om homo economicus (Den ekonomiskt rationella människan) behöver man inte gå längre än ovanstående rapport. Vidare då till vad som faktiskt händer med obligationer när räntan förändras.
En obligation är helt enkelt rättigheten till betalningar över en viss period kopplat till en skuld hos motparten. Dessa kan betalas ut över löptiden (sk kupongränta) eller då obligationen förfaller (noll-kupongare).
Grundansatsen är följande; du köper en obligation som ger 8 % ränta för 1000 kr vilket ger en avkastning på 80 kr om året. Frågan är vem som skulle vilja köpa obligationen av dig för 1000 kr om marknadsräntan stiger till 10 %? Marknadspriset på obligationen skulle behöva sjunka till ett pris där 80 kr motsvarar en ränta på 10 %, vilket i det här exemplet blir 800 kr.
Exemplet är kraftigt förenklat men det är oftast den typen av tillgångar som långa räntefonder sitter på. Ytterligare påverkan på värdet kommer av hur obligationen är strukturerad. Den som är intresserad av att grotta ner sig djupare i obligationer läser lämpligt vidare på konvexitet, volatilitet och duration kontra kupongstruktur.
Om vi inte vill gräva ner oss i formler och excelkalkyler men ändå vill fundera på huruvida vi vill fördela en del av våra tillgångar i obligationer kan man förenklat utvärdera obligationer på samma sätt som andra avkastningsgenerande tillgångar, dvs. avkastningen inkluderat en riskpremie jämfört med ”riskfria” placeringar. Ponera att vi funderar på att köpa en obligation för Företag AB vilket i praktiken innebär att vi lånar ut principalen till bolaget. För att låna ut så vill vi ta en ränta som motsvarar riskfri ränta + riskpremie. Riskpremien utgörs av den premie vi kräver för att ta på oss den ökade risken för att låna ut till ett bolag istället för en riskfri entitet, ex svenska staten. Säg att staten lånar för en ränta på 2 %, vi kräver då 6 % totalt för den ökade risken som det innebär att låna ut till ett företag istället vilket innebär att riskpremien uppgår till 4 %.
Vad är då skillnaden mellan att köpa obligationer och aktier i ett företag?
Svaret är risk! Du har som obligationsinnehavare företräde framför aktieägarna till tillgångarna om någonting skulle hända, ex att bolaget skulle hamna på obestånd. Du har däremot inte samma residualrättigheter, dvs. om bolaget börjar gå väldigt bra och tjäna en massa pengar så får du fortfarande inte mer än dina ursprungliga procentenheter i ränta. Obligationer är ett instrument som man lämpligen nyttjar när man vill sänka risken i sin portfölj jämfört med ren aktieexponering. Eftersom vi i vår jakt på ekonomiskt oberoende söker avkastningsgenererande tillgångar är en portfölj som omfattar obligationer nästan ett måste! Ett konstant ränteflöde ger oss istället möjlighet att slappna av när man njuter av sina vardagsaktiviteter, oavsett om detta utgörs av Puccinis La Bohème eller fotbollsmatcher i superettan (även om man som ÖIS supporter drabbas av andra stressfaktorer).
Och på den punkten avslutar vi veckans finans och en basala crash course i obligationer.
Må väl,
Anator
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar